hardwoodpecker

Jag mår så bra nu! Lycklig och tacksam.

Det kan ju verka konstigt eftersom jag har haft panikångest i två dagar.
Det kom över mig igen att jag har en diagnos.
Att äta medicin går av farten ,- men VARFÖR jag äter dom kommer i glömska när jag har många bollar i luften.
Som jag alltid ser till att ha.
Fixar inte livet på något annat sätt.

Men jag har bland annat sjuka barn.
Mannen jobbar natt och jag har fått Max tre tim sömn på raken under 7dagar och det har fått mig svag.
Jag måste vara stark mot min sjukdom. För att vara symtomfri.
Sömnen är en stöttepelare för det.
8tim sömn bör jag ha.
Får jag inte det har jag sömntabletter utskrivna.
Jag har inte hämtat ut dom.
Har respekt för skiten.
Är rädd att bli beroende av dom.
De funkar lätt så.

Idag känns det dock bättre:)
Symptomerna för panikattack är t ex:
Svårt att andas. Tryck över bröstet. Synrubbningar när jag ställer mig upp och rör mig fort. Andningen kommer vid vart 5-10andetag ungefär. Lite som en hyperventilation. Otäckt. Går inte fylla lungorna. Det blir värre vid motion.
Det Har varit för mycket och allt är inte bearbetat. Jag kan inte bearbeta detta själv.
Måste få verktyg från proffs.
Jag har tid i maj för terapi. Har gått från Eksjö till Vetlanda nu.
Måste lufta ur mig allt. Vädra. Piska mattan. Rensa ut.

Tack min älskade, vänner och barn. Tack för alla fina ord, pepp och stöd. För att ni finns och säger att jag är betydelsefull och fin när jag själv glömmer det. Jag är så tacksam!