hardwoodpecker

·         Två Arbetsintervjuer

·         Anmäld till Vårruset i Växjö

·         Bloggmingel i Sthlm.

Kan låta lite cheesy, - men jag och Anna ska åka till Stockholm på ett bloggmingel, *host*, först kände jag att jag inte alls skulle passa in. Men det som övervägde och lockade var föreläsningarna, hotellnatten, trerätters, hotellfrukost, hår-och sminkstylad innan middagen, goodiebags och att bloggarna är FÖRÄLDRAR. Inga orangea bloggfjortisar som representera(!) bloggvärlden. Utan Mammor/Pappor som Vi. Dåså. Bokat!

·         Första utekvällen sen November närmar sig. Nåja, inget storslaget. Det kan man inte påstå med Vetlandas Best Western som huvudmål. Men några glas rött kan man få unna sig. Det är folket jag vill se. Det är samma folk ute, men det är alldeles lagom för mig nu när jag letat mig ut ur lyan från vinterns misär ;) . Att det är samma folk ger en slags trygghet, ni fattar.

·        Anton har börjat twittra. Han är så nöjd och citerar alla från Adam Alsing, AC Milan, Alex Shulman, Patrik Ekwall, Ballotelli, Mikael Dyrestam, Rooney.. Han ”är med”;) hehe Dagens kommentar var

”Jag håller inte på med Facebook längre, jag twittrar” ;)

haha Jag låter han hållas. Jag känner att det var inne med tweet för några år sen. Men det kanske inte stämmer, tydligen. Man kan starta ett konto och helt plötsligt bli ”inne” ;) Det finns hopp för alla =D

·         Gjort tre fotbollsträningar och jag har totalsågat mig själv efter varje. Jävla forwardfasoner på innermitten. Springer på allas ytor. Jag kan inte riktigt med när det uppkommer ytor och ingen visar sig, snackar eller möter. Då kliver jag fram. Fast jag ska stanna, och vara med på mitten. Balleträffar och sjukt kassa inlägg. Jag slutar där. Jag har sagt till Anton innan jag åkt att ”nu ska jag göra en riktigt bra träning”. Kommer hem som en sur trasa. Jag begär så sjukt mycket av mig själv. Övermänskliga krav. Jag tillåter mig inte att bli nöjd för något. Jävligt sorgligt. (”du svär lite där jaa” skulle A sagt nu om jag läste detta högt. Lägger in detta som en parentes. Har fruktansvärt lätt för att svära. Ellen sa förra helgen ”mamma, sluta svära”. Det tog hårt. Och jag försöker hålla mig nu. #sidospår)

...Fotbollen ja.- Första träningsmatchen på söndag. Andra dagen med influensa. Det går inte bra nu. Det är så fruktansvärt kul med fotboll. Men det var 3 1/2år sedan sista matchen. Jag minns att det var mot Ormaryd borta. Jag var i typ 5e veckan. Första barnet och jag tänkte, eftersom vi hade försökt rätt länge med att få till det, att en smäll och jag får missfall. Alla som varit gravida och insatta VET att det hade gått att spela. Men jag klev av. Sen gjorde jag en kortlivad comeback igen efter första barnet. Men blev gravid samma månad som 1:an fyllde 1. Sen blev jag fet på 100kg och var det i 3månader tills jag tillslut tog tag i mitt liv som tjockis. Ni som följer mig vet sagan.

ÅH VA GÖTT DET ÄR ATT SKRIVA AV SIG HÖNNI

Det är oftast mammor som stannar mig och berättar att deras barn följer min blogg. Jag vet inte vilka alla 800 är (när det är som mest smaskigt i mitt liv) Alltid velat stå i centrum. Se mig. Hör mig. Älska mig. Hata mig. Vad som. Bara du får en känsla för Mig.

Vi är barnfria i helgen. En varsin match och jag har aldrig längtat mer efter egentid med Kärleken. Han är verkligen Min. Vi är fortfarande i nykärsstadiet. Ni vet pirret innan han kommer hem. Längtan. Man vill synas ihop. Hitta på allt. Bestiga berg. Den extra åtrån. Allt som tillhör,- plus det extra plus. Anton har blivit "småbarnsförälder". Han har fattat det här med egentid för par och att man kanske måste lägga sig tidigare för att utgången av natten och morgonen är oberäknerlig. Han är grym. Kan inte säga det nog.

Har jag sagt att han är grym?

Nä. Nu tar vi kväll. Duscha av mig febersvettet. Fräsch.

Puss!